Separationsångest
Jag har väldigt lätt för att fästa mig vid både folk och arbetsplatser. I somras- och även förra sommaren, tyckte jag att det var jättejobbigt att sluta på Konsum, så jag bad om att få extradagar. Men jag har nyss blivit varse om det igen, för att min praktik på Östra Gymnasiet är nu slut för all framtid! Nästa praktik görs i London, och känner jag mig själv rätt kommer jag att fästa mig lika mycket vid Svenska Skolan i London som jag gjorde med Leeds Trinity i våras. Men åter till Östra, jag tycker det är så tråkigt, precis när jag lärt känna eleverna, delar av personalen och alla dessutom är fruktansvärt tillmötesgående och trevliga, så ska jag sluta! Det är våldsamt! Så jag försöker med alla medel klänga mig kvar. Jag bad Christina och Ludvig om att få vara med på torsdag som resurs. Ska även passa på att prata med organisationen om att skriva upp mig på någon vik-lista för spanskan. Dessutom snackade Christina om att det skulle startas upp en diskussionsgrupp som lärarstudenter skulle ombedas hålla i för invandrareleverna, både på svenska och på engelska. I’m on!! Det är ju jättegivande! Och dessutom vill jag ju inte lämna Östra Gymnasiet.. även om jag ibörjan tyckte att skolan var för stor för att jag skulle vilja jobba där så skulle jag inte ha något emot det nu. Det är så bra organiserat och skolan förtjänar ett bättre rykte än vad den fick efter slagsmålet som utbröt för något år sen…
